Vårsolen är fantastisk!

Jag riktigt känner hur det blir liv i kroppen efter månader av djupfrysning. Tänk att hitta ett vindstilla läge i solen. Leta rätt på en stol, bädda ner sig i några filtar, vända upp ansiktet mot solen och sen bara njuta. 

Det är de första solstrålarna som är bäst. Framåt sommaren är det visst skönt, men det är inte riktigt samma sak. På våren, med snö runt fötterna är det inte en massa trädgårdsjobb som väntar utan istället kanske planer för sommarens rabatter och trädgårdsland. Kanske några nya grönsaker eller kryddor i år? Vaxbönor gillar jag ju, kanske skulle testa det? Och luktärtor, det var länge sedan. Luktärtor är ju helt fantastiska. Hitta en gång nästan svarta med lime inslag. De var makalösa. Måste titta i några spännande frökataloger och beställa lite.

 

I mitt trädgårdsland vill jag ha en skön blandning mellan blommor och grönsaker. För ögats skull sår jag alltid ringblommor. Ofta helt i onödan då de ofta kommer upp som minnen från föregående år. Men det gör inget att det bli ringblommor i salladsraden. Bara fint. Undrar om det blir några sparrisar i år? Förra året blev det faktiskt riktigt många. Vi kunde frossa vid flera tillfällen. Till och med göra en sparrispaj den dagen skörden blev extra riklig. Det blev en god vårinspirerad paj. Tror det var lagom till Pingst. Förutom grön sparris blandade jag i lite förvällda nässlor och halvor av cocktailtomater och sen en god, smaksatt äggstanning. Garnerade med kallrökt lax och klyftor av lime. 

 

Sparrislandet känns just nu väldigt avlägset under 20 cm snö. Alla vårprimörer känns långt borta även om solen värmer. Fast tittar jag riktigt noga tror jag faktiskt att körsbärsknopparna har svällt en hundradels millimeter sen igår. Kanske blir det en riktigt härlig påsk. Nedbäddad på solsidan drömmande om frodiga trädgårdsland.

Från solsidan

Carolina Ericsson

Matkonsult

Jubileumsfilmen

Och här kommer nu filmen :)

Från en filmares perspektiv

När undertecknad 2011 fick förfrågan  att framställa en längre jubileumsfilm, en exposé över de tvåhundra åren, samt även en kortare webbfilm om dagens verksamhet, kändes det verkligen som en ärofylld uppgift. Jag visste att det skulle bli ett speciellt projekt, bland annat genom att mängder av material under flera års tid skulle samlas in, för att därefter kunna lägga det stora pussel som en jubileumsfilm av det här slaget består av.
I likhet med jubileumsboken av Lennart Svensson ska tonvikten i jubileumsfilmen framförallt ligga på nutid. Jag minns hur jag, Lennart Svensson och Kristina Lundström rotade runt i källarvalvet på Repslagaregatan i Linköping. Vi letade efter filmer och fotografier från ”tidens begynnelse ”. Det var ingen lätt uppgift, någon vidare ordning fanns inte på arkivmaterialet. Det var bara att bita i det sura äpplet och mödosamt lista ut var filmer och fotografier kom ifrån. Det kändes mycket tryggt att både Lennart och Kristina var vid min sida som sakkunniga. Ett stort tack till er, mina coacher.

När man börjar att samla in material till ett sådant här stort projekt, har man inte hundra procent kontroll på hur slutresultatet exakt kommer att bli. Man får lägga en bit pussel i taget, för att sedan foga samman de större blocken. Det ska tilläggas att det självklart fanns ett manuskript som styrde upplägget i stort. Ett manus ska dock inte vara statiskt, utan kan med fördel revideras under resans gång.
Det skulle visa sig att samtliga som medverkar i filmen/filmerna på ett eller annat sätt var mycket positivt inställda till att bidra med sitt kunnande. Inga sura miner här inte.
Genom att alla ställde upp mangrant och glatt förmedlade sin sakkunskap, blev arbetet så mycket enklare och roligare. En tacksam uppgift, tack vare ett mycket gott samarbete.

Sammanlagt inspelat och inskannat material: ca 7 timmar. Totalt 3 000 bild- och ljudfiler. Total mängd ettor och nollor: 115 GB, plus lika mycket i backup. Längd webbfilm: 11 min. Längd jubileumsfilm: 32 min. 



Janne Berglund
Filmare